Ganska länge nu har det funnits en oro över att vi svenskar har lite väl hög skuldsättning och att detta kan innebära problem framöver. Det finns risker med detta och på lite sikt kan vi hamna i en ekonomisk kris ifall vi inte hanterar situationen. Att ha en hög skuldsättning kan t ex vara farligt om räntorna börjar stiga ordentligt och det kan även påverka landets ekonomi på olika vis.
Den åtgärd som har föreslagits för att motarbeta problemet är ett amorteringskrav på bolån. Det skulle helt enkelt fungera så att alla som skaffar ett nytt bolån, efter att detta krav har införts, är tvungna att amortera på sina lån åtminstone ner till en viss procentsats och på ett visst antal år. Poängen med detta är att se till att folk inte bara låter sina bolån ligga utan att amortera på dem, vilket i sig är riskabelt men också något som många tyvärr gör.
Amorteringskravet var tidigare aktuellt men bordlades då eftersom att Finansinspektionen, som skulle ha hand om att genomdriva detta, inte har rätt att ta den typen av beslut och ställa sådana krav på låntagare. De är bara en myndighet och har inte de befogenheterna.
Nu blev det nyligen återigen aktuellt med ett förslag om detta och det såg ut som att det förslaget var på väg igenom, men det blev återigen nedskjutet av Kammarrätten. Denna gång hade man ändrat så att det var regeringen som skulle ta beslutet, men Kammarrätten konstaterar att det måste finnas någon slags stöd i lagstiftningen för att kunna genomdriva ett amorteringskrav.
Det är inte nödvändigtvis slutet för amorteringskravet på bolån, det går fortfarande att verkställa förslaget, men med tanke på motgångarna så kanske man kommer att fundera lite ytterligare på det hela innan man bestämmer sig för hur förslaget ska vara uppbyggt.
Ett av flera åtgärder för att få ordning på våra skulder
Amorteringskrav på bolån är som sagt det första förslaget på en åtgärd för att försöka stabilisera svenskarnas skuldsättning och få ner nivån lite. Det är dock inte det enda förslaget och det är många som säger att bara ett amorteringskrav inte kommer att räcka speciellt långt. Det behövs många fler åtgärder för att göra någon ordentligt skillnad, det tycker t ex Riksbankschefen Stefan Ingves och även flertalet andra som har koll på ekonomi.
Ingves pratade nyligen om två andra åtgärder som skulle kunna bli aktuella. För det första var det att sänka eller helt och hållet ta bort ränteavdraget. Ränteavdraget fungerar som så att du får 30 % avdrag på räntan på olika typer av lån. Det gäller inte bara bolån utan även privatlån och andra lån men det är givetvis i första hand på bolån och stora privatlån som man märker av detta avdrag på riktigt.
Att minska ränteavdraget ordentligt eller ta bort det helt verkar vara en åtgärd som många tycker är ett bra steg eftersom det skulle hämma belåningen en del. Det är redan nu väldigt billigt att ta ett lån med tanke på den väldigt låga räntenivån och då blir det bara ännu billigare att låna om man dessutom har 30 % avdrag på räntan på sitt lån. Den stora frågan verkar dock vara hur man i praktiken ska gå till väga för att ta bort avdraget och hur man ska balansera upp det rent ekonomiskt.
Det som är bra med en minskning av ränteavdraget är enligt mig att det påverkar alla som har bolån. Det är inte bara något som faller på dem som skaffar ett nytt bolån framöver utan det är även något som befintliga låntagare påverkas av. Ett amorteringskrav skulle endast gälla för dem som skaffar ett bolån efter att det kravet kommer men sänkt ränteavdrag känner alla av. Det gör att även de som haft ett bolån sedan tidigare kanske börjar tänka om och amorterar bättre t ex.
Ett skuldtak kan bli realitet
Ett andra förslag som exempelvis Stefan Ingves har pratat om är ett skuldtak för låntagare. Tanken är att införa en gräns för hur mycket man få låna totalt i förhållande till sin inkomst. Detta skulle då gälla för den disponibla inkomsten, alltså det man har kvar efter skatten är dragen. Det innebär att om skuldtaket låg på exempelvis 400 % så skulle man som mest kunna ta ett lån som motsvarar fyra årsinkomster efter skatten räknats bort (dock får man lägga till bidrag på det beloppet).
Ett skuldtak kan i sig vara en helt ok idé men om man skulle lägga gränsen så lågt som 400 %, vilket var det som Ingves själv föreslog, så skulle det påverka väldigt många som vill låna till bostad. Det skulle framför allt påverka dem som vill bo där det är dyrt, framför allt i storstäderna, och även yngre personer som vill köpa sin första bostad och som kanske inte har en lika hög inkomst ännu.
För att det ska fungera med ett skuldtak måste man hitta en vettig nivå på det så att man inte hindrar allt för många från att ta ett bolån. I vissa fall kanske 400 % kunde vara ok men i större städer där bostäderna är dyrare så blir det svårt. En undersökning som Riksbanken gjorde under sommaren visade t ex att fyra av tio skulle påverkas av ett skuldtak på denna nivå och i storstäderna skulle så många som sex av tio påverkas (på så vis att de inte skulle kunna köpa den bostad de annars hade gjort).
Jag tror att fler åtgärder behövs för att få ordning på svenskarnas skuldsättning och ett skuldtak kan helt klart vara ett alternativ. Det gäller bara att hitta en rimlig nivå på taket. Ett alternativ kunde vara att sätta gränsen lite högre, på t ex 600 %. Då skulle det ändå ha en viss effekt men endast påverka ca 12 % av alla låntagare och 20 % av dem som ville köpa bostad i storstäder. Det är lite mer rimliga nivåer. Sen är det ju alltid en balansgång för om man sätter gränsen för högt så blir effekterna helt enkelt för små och då är åtgärden i sig meningslös.
Framtiden för bolån
Det är inte helt enkelt att spÃ¥ framtiden för dig som vill köpa en bostad och ta ett bolÃ¥n men det troliga är att det kommer att införas en del olika krav och ändringar som gör det lite dyrare att lÃ¥na och som gör att man inte kan ta ett lika stort bolÃ¥n. Det är givetvis pÃ¥ ett sätt lite trÃ¥kigt eftersom alla vi som funderat pÃ¥ att köpa bostad framöver kommer fÃ¥ ”lida” pÃ¥ grund av hela landets skuldkvot.
De som redan har ett bolån sedan tidigare kommer lindrigare undan och det är huvudsakligen nya bolåntagare som får ta smällen. Om man bara ser det på detta viset så blir det givetvis inte så roligt utan man får även se det som att vi behöver dessa åtgärder för att minska riskerna för en ekonomisk kris framöver. En kris skulle drabba oss alla och på det stora hela är det ett klart sämre alternativ än att vi får lite tuffare krav på oss låntagare.
Ingen vill givetvis vara den som får betala priset för att vi ska undvika en kris men det är ändå något man får ta. Just nu är även bostadsmarknaden väldigt uppblåst. Bostäderna är dyra eftersom att det är brist på bostäder samtidigt som det är billigt att ta bolån. Jag vill inte kalla det för en bostadsbubbla men det är åtminstone en klart högre nivå än vad som egentligen känns rimligt.
Ifall det kommer nya Ã¥tgärder sÃ¥ som amorteringskrav, sänkning av ränteavdragen och kanske även ett skuldtak, plus eventuellt högre reporänta, sÃ¥ kommer trycket pÃ¥ bostadsmarknaden att minska en hel del. Det kommer kanske dÃ¥ att vara lite tuffare krav pÃ¥ den som vill ta ett bolÃ¥n men samtidigt kommer dÃ¥ även bostäderna att vara billigare – sÃ¥ det kanske jämnar ut sig till viss del.
Kommentera